Vi har lärt oss att vattenfallsmetoden sällan är den mest effektiva vare sig när det gäller systemförvaltning eller projekt. När vi drar igång ett projekt kan vi inte rimligtvis veta vilka hinder vi kommer att råka på, eller hur omvärlden kommer att förändras under resans gång. Trots detta verkar många driva just GDPR-projekt enligt just vattenfallsmetoden. Vi gör en förstudie, bestämmer oss för vad vi ska göra, lägger därefter upp en plan för genomförande för att därefter påbörja arbetet. Vi har kanske bestämt oss för att börja med att ta fram dokumenthanteringsplaner och systemkartläggningar och sätter igång.
Men oj vad arbetet visar sig vara omfattande! Vi fastnar i detaljer och någon föreslår att vi kanske skulle kunna göra på något annat sätt. Kanske skulle vi ändra ordning och bryta ner arbetet i mindre delar? Kanske är något vi tidigare inte tänkt på viktigare? Nej, vi kör på som vi bestämt – allt måste kartläggas!
Och självklart vore det bra om allt var kartlagt så att vi enkelt kunde redogöra för våra processer och vilken data vi har i våra system den dag Datainspektionen knackar på dörren. Men till vilket pris? Vad är det vi tvingas prioritera bort? Att ta fram strategier för ”privacy by design”, nya rutiner för ostrukturerad data såsom e-post och att göra medarbetarna medvetna om det ansvar som följer med GDPR? Delar som kan vara minst lika viktiga.
Så gör det agilt! Ställ er frågan vad som är viktigast just nu. Var lyhörda för vad som händer under arbetets gång. Hur gör andra organisationer? Är den valda inriktningen fortfarande relevant? Eller borde riktningen justeras till förmån för något som visat sig vara viktigast i organisationen just nu? Och glöm inte att utbilda medarbetarna – de är nyckeln till framgång!
Om ni är nyfikna på att höra mig prata om GDPR och vad som är viktigast för organisationer som är sent ute, är ni välkomna till MyOffice i Örebro den 16 maj kl 9.00. Anmälan till den kostnadsfria frukostföreläsningen görs här!
