En av anledningarna till att kyrkogården med misslyckade utvecklingsprojekt är så full är att man många gånger försökt angripa systemutvecklingsprocessen som om det varit ett förutsägbart husbygge som kan utföras sekventiellt bara man följer en på förhand framtagen ritning.

Som ett svar på den sekventiella utvecklingsprocessen brister (mest känd som vattenfallsmodellen) föddes under 90-talet det agila tankesättet med mål att ge inblandade bättre verktyg att hantera den komplexitet som uppstår i samband med systemutveckling.

Agil utveckling

Det Agila arbetssättet är uppbyggt av en samling värderingar definierade i Manifesto for Agile Software där individer och interaktioner prioriteras framför processer och verktyg. Det centrala i det agila arbetssättet är att skapa för kunden värdefull programvara. Värde skapas främst genom att individer kontinuerligt jobbar tillsammans mot ett gemensamt mål. Fokus ligger på att ge de inblandade verktyg för att enklare kunna samarbeta och ger dem mandat att göra informerade vägval. Fokus är på transparens, deltagande och samspel.

I en agil utvecklingsprocess prioriteras fungerande programvara framför omfattande dokumentation då det är svårt, om inte omöjligt, att på förhand dokumentera vad som kännetecknar en framgångsrik tjänst på det sätt som den traditionella vattenfallsmodellen förespråkar. Istället väljer man att dela upp arbetet i mindre delar (iterationer om ca 3-4 veckor) för att efter varje iterations slut leverera efterfrågad funktionalitet som berörda intressenter kan utvärdera på egen hand. På så vis kan användarna ge värdefull feedback tidigt så att tjänsten kan förbättras kontinuerligt.

Kundsamarbete prioriteras framför kontraktsförhandling.
Det är genom att team-medlemmar från olika discipliner kontinuerligt samarbetar med kund som värde skapas och nya insikter fås. Genom att lära känna och sympatisera med de för vilka man tar fram IT-tjänsten ökar sannolikheten att ett bra jobb görs. Att som i traditionell systemutveckling involvera berörda intressenter i början och slutet av projektet räcker inte för att skapa tjänster som motsvarar deras behov och önskemål.

Anpassning till förändring prioriteras framför att följa en plan. När interna och externa förutsättningar ständigt förändras under tiden man tar fram en komplex mjukvarutjänst är det kritiskt för inblandade parter att kunna agera snabbt på förändring. Agila metoder rätt implementerade fungerar som en GPS som kan justera kursen när destinationen förändras. Teamet inspekterar var man är och vad som har hänt och har förmågan (i form av mandat och rätt verktyg) att agera snabbt och produktivt på förändring.

Slutord

Konceptet agilt arbetssätt handlar om att vara lättfotad och att snabbt anpassa utvecklingsarbetet när förutsättningarna förändras. Genom att arbeta agilt kan två av de vanligaste fällorna vid systemutveckling undvikas – att utvecklarna inte förstår varför och vad användarna vill åstadkomma med systemet och att beställarna har svårt att uttrycka sina behov då de inte vet vad de kan begära och vad de kan få.

Detta är ett av flera inlägg som kommer behandla olika aspekter av agil utveckling. Om någon har några frågor eller funderingar tveka inte att kontakta oss på Creating Value.

Image courtesy of jesadaphorn at FreeDigitalPhotos.net

Men oj vad arbetet visar sig vara omfattande! Vi fastnar i detaljer och någon föreslår att vi kanske skulle kunna göra på något annat sätt. Kanske skulle vi ändra ordning och bryta ner arbetet i mindre delar? Kanske är något vi tidigare inte tänkt på viktigare? Nej, vi kör på som vi bestämt – allt måste kartläggas!

Och självklart vore det bra om allt var kartlagt så att vi enkelt kunde redogöra för våra processer och vilken data vi har i våra system den dag Datainspektionen knackar på dörren. Men till vilket pris? Vad är det vi tvingas prioritera bort? Att ta fram strategier för ”privacy by design”, nya rutiner för ostrukturerad data såsom e-post och att göra medarbetarna medvetna om det ansvar som följer med GDPR? Delar som kan vara minst lika viktiga.

Så gör det agilt! Ställ er frågan vad som är viktigast just nu. Var lyhörda för vad som händer under arbetets gång. Hur gör andra organisationer? Är den valda inriktningen fortfarande relevant? Eller borde riktningen justeras till förmån för något som visat sig vara viktigast i organisationen just nu? Och glöm inte att utbilda medarbetarna – de är nyckeln till framgång!

Om ni är nyfikna på att höra mig prata om GDPR och vad som är viktigast för organisationer som är sent ute, är ni välkomna till MyOffice i Örebro den 16 maj kl 9.00. Anmälan till den kostnadsfria frukostföreläsningen görs här!